Categories
Dawit och Eritrea

Inifrån Eritreas hemligaste fängelse

Nu finns rapporten från Eritreas hemligaste fängelse att läsa på engelska. Det är de mest detaljerade och trovärdiga uppgifterna på snart fem år om var och hur de politiska fångarna hålls fängslade.

Rapporten ska alltså ha lämnats av tidigare fångvaktare som har lyckats fly till Etiopien. Den innehåller detaljerade beskrivningar av de fängslade, var fängelset ligger och hur det är uppbyggt, vilket stärker trovärdigheten i uppgifterna. Som vi berättat om tidigare ska nio samvetsfångar ha dött i fängelset, den förste redan för fyra år sedan.

När reformivrarna i regeringen och den oberoende pressen arresterades i september 2001 fördes de först till Imbatkala, tidigare högkvarter för Dergens flotta. På presidentens order byggdes under tiden i största hemlighet fängelset E’era-E’ero i norra Rödahavsregionen och stod färdigt i juni 2003. Fängelset består av totalt 62 celler, vardera tre meter i kvadrat.

De fångar som avlidit sedan fängslandet sägs ha dött av sjukdomar, klimatförhållanden (medeltemperaturen ligger över 40 grader celsius) och självmord. General Ukbe Abraha ska till exempel ha dött i sviterna av ett självmordsförsök redan i Imbatkala den 13 juli 2002. Efter hans självmord beordrade regeringen att flytta fångarna till E’era-E’ero.

Under hela sin vistelse i det hemliga fängelset har fångarna inte besökts av vare sig säkerhetspolis eller andra regeringstjänstemän, med undantag för två läkarbesök. Att fångarna inte har förhörts bevisar om inte annat att den eritreanska regeringens lösa anklagelser om landsförräderi bara är propaganda.

Villkoren i fängelset är tortyrliknande. Fångarna hålls isolerade från varandra och i handfängsel dygnet runt. De beväpnade vakterna är förbjudna att tala med fångarna. Den dagliga matransonen består av sex skivor bröd. Vid högtider får de ibland tsebhi med kött. De sover på cellgolvet med bara en filt som madrass. Tre gånger i veckan dras en slang in i cellen i tio minuter så att de kan tvätta sig och sina kläder. En gång i månaden rakas deras skägg och huvuden. Sedan februari i år tillåts de ibland att gå ut i solen. All tillgång till media är förbjuden.

Även vakterna hålls i schack. De beordras att hålla sitt arbete hemligt och får veta att om de bryter mot reglementet kommer de att behandlas som fångarna. Många är missnöjda med sitt arbete, men står inför dilemmat att om de försöker fly kommer deras familjer att utplånas, samtidigt som de fruktar att de själva kommer att stå på tur den dag regeringen har eliminerat fångarna i E’ra E’ro:

“Since the government has not shown any mercy for those who led the independence struggle for 30 years, the security guards are of the opinion that their fate is also sealed.”

I boken Dawit och friheten (ISBN: 91-974771-7-6) intervjuar jag studentledaren Semere Kesete om det fängelse där han satt fängslad i ett år. Och som vi har skrivit om tidigare har Mehari Yohannes, fångvaktaren som hjälpte Semere att fly, vittnat om hur de politiska fångarna behandlas i Eritreas fängelser.

2 replies on “Inifrån Eritreas hemligaste fängelse”

Det är viktigt att omvärlden får upp ögonen för vad som händer i dagens Eritrea. Detta är inte vad eritreanerna hade förväntat sig efter 30 års kamp. Jag tror att detta är slutet för diktaturen i Eritrea. Hoppas att svensk media uppmärksammar situationen i landet.

Detta är lögner som spridits av de som är fiender till den eritreanska revolutionen. Det finns inga politiska fångar i eritrea, de fåpngar som finns är de som utgör en risk mot säkereheten.

Vad har världs samfundet gjort för eritrea? I snart 30 år har eritranska folkets plågats av den etiopiska regimen som har stötta olika stormakter.

Leve det Eritranska folket.

Awet N H’fsa!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *