Mänskliga rättigheter i svensk press

KB håller på att utveckla en söktjänst för inskannade svenska dagstidningar – ett riktigt kul och användbart verktyg. Jag använde den för att testa Samuel Moyns tes om att mänskliga rättigheter får sitt genombrott i internationell politik i mitten av 1970-talet för att nå sin kulmen kring millennieskiftet och därefter minska. En sökning i Googles inskannade engelskspråkiga böcker tycks bekräfta den tesen. Men hur ser det ut för svensk samhällsdebatt?

Jag sökte i KB:s databas på frasen ’mänskliga rättigheter’ i tre svenska dagstidningar för perioden 1945 till 2014, och tror att jag också har fångat upp varianter som bestämd form (genom suffixet ’~2’). Resultatet visar antalet gånger söktermen förekommer, alltså inte antalet artiklar (en artikel som nämner MR tre gånger ger således tre träffar).

Nu kan man ju anta att mängden text i dagstidningar har varierat under epoken (tidningarna har blivit tjockare, till exempel) och för i vart fall Expressen tycks databasen sakna flera månader år 2014.

För att parera det problemet kan vi jämföra förekomsten mot frekvensen av ord som är orelaterade till MR och kan antas i stort sett konstant förekommande över tid (’varför’, ’dessutom’), som kan ge en uppskattning av textkorpusens storlek för varje år. Jag har inte kollat vad som faktiskt skrivs om MR i artiklarna, eller om de förekommer i opinions-, utrikes- eller politikavdelningarna – tillgång till fulltext för nyare material kräver tyvärr att man sitter på KB och söker, så vi kan bara spekulera i vad det är som påverkar variationen över tid.

Mänskliga rättigheter i tre svenska dagstidningar 1945-2014.

Mänskliga rättigheter i tre svenska dagstidningar 1945-2014.

Nå, resultatet ger delvis stöd åt Moyns tes: MR gör ett rejält hopp i samtliga tre tidningar (snittet ökar från 0,62 till 1,34) år 1977 – det år då Amnesty International får Nobels fredspris, USA:s president Jimmy Carter lyfter MR i utrikespolitiken och Sverige får skydd för grundläggande fri- och rättigheter i Regeringsformens kapitel 2. Året dessförinnan har också FN:s båda konventioner om mänskliga rättigheter trätt i kraft, mer än 25 år efter att arbetet med dem påbörjades.

Något större utslag ger inte etablerandet av den internationella MR-regimen efter andra världskriget, t ex FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter 1948 (’mänskliga rättigheter’ förekommer totalt 33 gånger i de tre tidningarna) eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 1950 (20 gånger), som Sverige ratificerar 1952 (20 gånger). Under den första tioårsperioden nämns MR i snitt ca 24 gånger per år i samtliga tre tidningarna.

Därefter kommer nästa större topp 1993, det år då Sverige beslutar inkorporera Europakonventionen i svensk rätt. Kanske bidrar situationen i Europa, med kriget på Balkan, ytterligare till att fästa fokus på MR.

Ytterligare två toppar kommer 2008 och 2012. Vad de kan tänkas bero på vet jag inte.

Men här finns inget tecken på att MR-diskursen skulle vara på dekis sedan millennieskiftet. Tvärtom har den fortsatt att tillta. Betyder det att idén om MR står starkare? Eller betyder det tvärtom att den har vattnats ut och blivit ett tomt begrepp – en flytande signifikant – som alla kan mena lite vad de vill med? Tja, att ta reda på det skulle kräva en mer kvalitativ analys.

Tack till Agnieszka Cybulska för assistens med datainsamling!

3 thoughts on “Mänskliga rättigheter i svensk press

  1. Gustav

    Mycket intressant!

    Kan man i det här diagrammet pricka in tillkomstår för de kurser, institutioner/avdelningar och/eller professurer i MR som skapats vid svenska lärosäten?

  2. Johan Post author

    Intressant fråga. Jag har inga uppgifter på när de olika element av MR-akademin uppstår, så det är svårt att säga. Instituten inrättas väl på 80-talet. Specialiserade MR-kurser gissar jag dyker upp på 90-talet och hela program på 00-talet. Men som förklaring till grafens toppar är det nog svårt att skilja sådana händelser från den bredare flodvågen av MR-diskurs.

  3. Gustav

    Eller så går kausaliteten åt andra hållet, att en våg av MR-diskurs i samhället får, förmodligen med viss eftersläpning, fakultetsstyrelser, dekaner och andra att inrätta sagda kurser. Never underestimate the power of akademiska moden.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *