Håller riskerna med att skriva forskningsartiklar på svenska på att minska? Imperativen att publicera artiklar i engelskspråkiga, internationella tidskrifter är förstås så starka och generellt också så goda att det att skriva och försöka publicera forskning på svenska kan framstå som ett komplett slöseri med tid för en forskare mitt i karriären. Men trots den allmänna strukturomvandlingen av samhällsvetenskaperna tycks det mig i dag också finnas tendenser som gör det mindre riskabelt att skriva på svenska, när skandinaviskspråkiga tidskrifter sent om sider börjar få närvaro på internet.
Tag: publicering
Vilka är de främsta akademiska förlagen i statsvetenskap? Jag kikade på några studier av hur amerikanska statsvetare bedömer statusen på akademiska förlag. Resultaten är överlag föga förvånande, men det kan ändå vara nyttigt att få ryktesomdömen bekräftade svart på vitt.
Att sända ut en forskningsartikel för kollegiegranskning (och förhoppningsvis publicering) är ett knivigt beslut vi ofta tvingas fatta utifrån otillräcklig information. Borde en inte kunna göra beslutsprocessen enklare?
Och apropå min parafras på Rule 34: If it exists, there’s a journal article about it: Just nu är jag involverad i flera kollektiva publiceringsprojekt i olika faser. Därför skulle jag vilja ha fatt på lite best practices: Hur får man en grupp forskare att dansa i takt med en gemensam publikation som mål? Hur maximerar man meritvärdet av sin insats som redaktör för en volym eller ett special issue? Givetvis finns det forskningsartiklar om det — ja, till och med en hel tidskrift: Journal of Scholarly Publishing.