Bygg gärna mer på min bakgård

GråbergetDet slår aldrig fel. Två bostadsbolag vill se om det går att bygga upp till 500 nya lägenheter här på Gråberget. Och innan någon hunnit säga ”bostadsbrist” anmäler sig proteströrelsen.

Vid BRF Gråbergets årsmöte i våras föreslog två motionärer att föreningen ska ta strid mot byggplanerna och både styrelsen och stämman ställde sig bakom förslagen. Och till det kan vi bara fråga: Varför i all världen då?

Vi har skrivit om det förr: Göteborg dras med glesbygdsproblem mitt i centrum. I fyrtio- och femtiotalets funkisområden krymper och åldras befolkningen och servicen lägger ner. Post, bank och närbutik slår igen. Inte ens tobaksaffären där farbröderna lämnat sina tipskuponger bär sig längre, och knappt ens frisersalongerna som lägger tanternas hår.

Göteborg behöver förtätas. Om Göteborg var lika tätbebott som Stockholm skulle staden ha 145 000 fler invånare än i dag. På varje kvadratkilometer i Göteborg bor i genomsnitt 2 500 människor. I Stockholm bor 3 230 invånare på motsvarande yta och i Malmö hela 3 600. Glesbygden här i stan leder exempelvis till att vi göteborgare tvingas åka bil mer än Stockholmare, med allt vad det för med sig av inversion, buller, trafikinfarkter och parkeringsöknar.

Men var ska husen byggas för att kitta samman Göteborg, för att fixa modernismens buggar? Inte på min bakgård, kräver de lokala protestgrupperna. De lyckas sällan med sina mål i det långa loppet, men de kan sinka planprocesserna. För ett år sedan hade proteströrelserna lyckats stoppa ett helt års bostadsbyggande, 1 860 lägenheter, genom att överklaga hej vilt. De vet hur man utnyttjar PBL:s alla kryphål och lägger krokben för demokratiska beslut. Men i slutändan byggs det nästan alltid ändå.

Och nog kan man förstå att den drabbade minoriteten hojtar när de får knö sig in för kollektivets bästa. Någon får sin utsikt kapad, någon annan får konkurrens om sin p-plats.

Men jag tror de har fel: Inte bara för att deras taktik funkar så dåligt i längden, utan framför allt för att de som redan har privilegiet att bo i området har lika mycket att tjäna på förtätning som deras blivande grannar. Låt mig förklara varför.

Merparten av lägenheterna här på Gråberget är små — många ettor och tvåor, några treor och en handfull fyror. Och det ser likadant ut i andra områden från samma tid: På femtiotalet var en tvåa på 56 kvadrat en rymlig familjelägenhet.

Att bygga nya, större lägenheter skulle betyda att fler av oss kan bo kvar i området när familjen eller behoven växer. Fler livsstilar skulle kunna få fäste i en blandad gemenskap. I dag har Gråberget mest rykte om sig som Trygga rundans ändhållplats, även om PRO Gråberget lär ha plockat ned skylten.

Här finns ju dessutom stora ytor av skräpgrönt, bergknallar och parkeringsplatser att bygga på. (Man bor per definition inte i stad om höststädning betyder att smita undan slyröjning och om man möter färre människor än rådjur på väg ut på kvällen.)

Men det gäller förstås att bygga rätt: Gråberget skulle få mer stadskaraktär om punkthusen balanserades av kvarterslängor. Får vi välja fritt slänger vi förstås helst in något annat än bostäder också, som gör området mindre sovstadslikt och ge mer liv i området även dagtid. Lägg till en drös rejäla varmgarage i källarplan, så lär byggmotståndet snart smälta.

Framför allt skulle förtätningen kunna ge bättre service. 500 lägenheter betyder gissningsvis minst tusen nya invånare. När kundunderlaget växer skulle snabbköpet förhoppningsvis kunna sälja mjölken innan den passerat bäst före-datum. Kanske skulle pizzerian rycka upp sig ett snäpp och skaffa utskänkningstillstånd. Och skulle någon vilja öppna ett lattehäng eller en hämtthai finns ju tomma lokaler som inte hyrts ut det här århundradet.

Sådant efterfrågar redan vi som flyttar in i de befintliga lägeheterna på Gråberget. Vi söker en annan typ av boenden och konsumerar andra livsstilar än dem som bott kvar här sedan femtiotalet. Vi värderar en sushibar högre än en fotvårdssalong, och ett kafé runt hörnet mer än tio rastplatser för hundar.

Ytligt, jovisst. Men mer stad ger mer liv ger mer trygghet. Kanske kunde vi få en kvällsöppen butik eller ordentligt upplysta gångvägar.

Så förtätningen ökar inte bara stadskänslan. Rent krasst ökar den också lägenheternas värde. Se var bostadspriserna är som högst: Där staden är som tätast och stadslivet som livligast.

Och om inte ens det argumentet biter: Den som hellre ser björkar och rådjur från balkongen kan ju alltid sälja sin lägenhet och flytta ut på landet.

15 thoughts on “Bygg gärna mer på min bakgård

  1. D71

    Helt rätt! Göteborg måste bli mer förtätas! Är så trött på alla som inte vill att staden skall kunna förändras. Allt skall vara som det är.

  2. Vänstra Stranden

    Stadsplanering är en politisk fråga, och det var det redan när Gråberget planerades och byggdes. Det är väl fullständigt naturligt att det därmed också blir en proteströrelse mot beslut inom den sfären. Och sedan när skapades protestlistor till stöd för makten?

  3. Johan Post author

    Ja, nog undrar man om det bildades proteströrelser mot att bebygga Gråberget i början av 1950-talet. Det förstörde ju också någons utsikt och gräsplätt.

  4. Vänstra Stranden

    Om detta kan jag ge besked eftersom min mor då bodde i ett rum och kök i Majorna, nedanför Gråberget. Tillsammans med två syskon och föräldrar. De flesta tänkte aldrig tanken på att protestera – inte för att de hade någon särskild åsikt utan för att pappa staten/kommunen alltid hade rätt. Auktoritetsnedrivningen har gett plats för protest – härligt!

  5. Pingback: Mothugg

  6. Pingback: Men vi har i alla fall kvar fotvårdssalongen | Mothugg

  7. Pingback: Bostadsrätt, yimbyfel | Mothugg

  8. Pingback: Bildelning är som fildelning | Mothugg

  9. My

    Gråberget är inte en glesbygd. Mindre människor än förr beror på att vi inte bor fem personer i en två. Barnfamiljer kräver grönområde och bil. Låt inte oss som bor i Majorna berövas varje grön yta för kapitalismens hunger att exploatera varje millimeter i stan. Visst ska vi protestera mot att vår utsikt försvinner eller att våra p-platser bebyggs utan att ersättas. Barnfamiljerna springer inte käckt upp för backarna med matkassar och ungar under armarna som förespeglas av tankesmedjan här. Kan undra om smedjan har aktier i kommande byggprojekt?

    Tankesmedjan

  10. Johan Post author

    @My: (1) Det är precis det jag skriver i inlägget: Eftersom vi inte bor fem personer i en tvåa i dag har Gråbergets befolkning halverats — glesats ut — sedan 1950-talet och därtill åldrats påtagligt. Därmed blir det t ex svårt att få en lokal närbutik att bära sig och serviceutbudet dras in. Det påminner alltså om den sorts problem vi ser i glesbygden.

    Bebyggelsen på Gråberget skulle må bra av att kompletteras med större lägenheter, så att även barnfamiljer kan bo på Gråberget. I dag är befolkningen tämligen enahanda och domineras av relativt välbeställda unga och gamla utan barn. Visst är det trist om vi som gillar Gråberget tvingas att flytta därifrån bara för att det inte finns några lägenheter som kan inhysa en två-trebarnsfamilj?

    (2) Jag tror knappast en förtätning på Gråberget skulle öppna för kapitalistisk exploatering i ett Göteborg som regeras av socialdemokraterna. Snarare kan vi väl vänta oss att kommunala, allmännyttiga bostadsbolag kommer att stå för en viktig del av förtätningen, som också skulle kunna komplettera Gråbergets bebyggelse med andra upplåtelseformer än bostadsrätter, och därmed öppna för mer social mångfald och dynamik än i dag (jfr. punkt (1)).

    (3) Som Gråbergsbo måste du väl hålla med om att det finns saker som kan förbättras på Gråberget? Ponera att man kunde ersätta kallgaragen och p-platsen i korsningen Kabelgatan-Stortoppsgatan med en kombination av p-hus, lokaler i gatuplan (för t ex ett dagis eller en butik) och bostäder — visst skulle det göra Gråberget bättre? Istället för att försöka stoppa all förändring tycker jag att vi borde engagera oss för att få till en förtätning som förbättrar och utvecklar Gråbergets många fina kvaliteter. Här tycker jag att Yimby gör en konstruktiv insats.

    (4) Det här är ingen tankesmedja och jag tycker inte vi behöver misstänkliggöra varandra i den här diskussionen. För övrigt har jag flyttat från Gråberget och sålt bostadsrätten, men — som jag skrev i det gamla inlägget ovan — jag är säker på att en förtätning och förbättring av Gråberget skulle vara entydigt positiv för er som har ekonomiska intressen (dvs. äger andelar i bostadsrättsföreningen) i stadsdelens framtid.

  11. Therese

    Helt allvarligt .
    Visst jag förstår och tycker oxå att fler hus ska och måste byggas på gråberget för det är en stor bostadsbrist !
    MEN !!! hur jävla lata får folk vara ? Inte konstigt att folk i Sverige är feta !!! Hur långt e de till Hemköp , bara ner för backen sen hur långt e de till Chapmans torg? Inte långt till nåt där de finns postlåda och diverse olika saker som konditori och blomsteraffär samt tom gardin och lampaaffär ,

    Kom igen Sverige , rör på fläsket !!!! Jag flytta till gråberget just för lugnet mitt i härliga stan Göteborg !
    Älska gråbergets lugn och charm !!

  12. Johan Post author

    @Therese: Ja, det är väl inte i första hand för att folk ska slippa använda apostlahästarna som Gråberget borde förtätas (å andra sidan finns det ju många äldre på Gråberget som kanske inte har lika lätt att ”röra på fläsket”). Kanske bidrar också glesheten på Gråberget till att folk rör sig mindre: De som kan väljer att ta bilen till närmsta bilvänliga köpcentrum istället för att knalla ned för backen till Hemköp. Det finns väl också undersökningar som visar att ju mer urbant folk bor, desto mer vardagsmotion får de. Och en vettig förtätning med en blandning av bostäder och verksamhetslokaler skulle kanske också kunna ge folk nere i Majorna en anledning att gå upp till Gråberget.

    Jag tror således inte att det finns någon motsättning mellan förtätning och att få folk att röra på sig.

  13. Pingback: En öppen stad bygger vi gemensamt « strötankar och sentenser

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *