För en tid sedan lyssnade jag på en forskarpanel som diskuterade huruvida det finns ett demokratiskt underskott i global governance. Medan forskarna inte var helt eniga om huruvida demokrati har bäring på internationella institutioner, tycktes ingen ha problem med att tala om det eventuella problemet i termer av ett underskott. Vilket fick mig att fundera: Varför tar vi underskottsmetaforen för given?
En annan intressant sak i Karl Poppers gamla fetdiss av den platonska utopismen är att han kopplar samman dess kompromisslösa radikalism med dess esteticism.
Vi har snöat in på så kallad slum — eller stad, om man så vill — på sista tiden. Här tre tips på temat.
Jürgen Habermas är fortfarande i farten (om än inte på Twitter). I sin senaste artikel driver han tesen att mänskliga rättigheter bygger på en idé om människovärde (human dignity).
Jag lekte runt med Google Book Ngram Viewer – och fick en glasklar illustration till Samuel Moyns tes att MR-diskursen sköt fart i mitten av 1970-talet och nådde sin kulmen runt millennieskiftet. Sedan dess har intresset för mänskliga rättigheter falnat, i alla fall i de böcker som ingår i Googles textkorpus.
