Ett tredje fynd är Sten-Ove Larssons studie av demokratibegreppet i skolböcker ((Larsson, Sten-Ove. “Demokratibegreppet i skolans läroböcker sedan 1920. En projektskiss.” Statsvetenskaplig Tidskrift 100, no. 2 (1997). http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/3055/2617.)) Larsson analyserar hur svenska läroböcker i medborgarkunskap, historia och samhällskunskap från tre perioder – ca 1930, 1950 och 1970 – framställer demokratin som system.
Month: June 2013
Categories
Den anakronistiska kompromissandan
En annan guldklimp jag snubblade över i Statsvetenskaplig Tidskrifts nätarkiv är Kai Paajastes Skinnerska idéanalys av hur parlamentarismen rättfärdigades på 1920- och 30-talet, i debatter just i Statsvetenskaplig Tidskrift. ((Paajaste, Kai. “Det Parlamentariska Tomrummet i Sverige. En Studie i Den Statsvetenskapliga Begreppsdebatten 1920-1939.” Statsvetenskaplig Tidskrift 103, no. 3 (2000): 241–258. http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/2238/1814)) Trots att majoritetsstyre var idealet anammade Sverige minoritetsparliamentarism. Det som är särskilt intressant i Paajastes studie handlar om hur övergången från dualism till parlamentarism framställdes som en fortsättning på en unik, inhemsk svensk tradition av kompromiss och samförstånd.
Categories
Mot nytt jobb
På fredag gör jag min sista dag som postdok vid Norsk senter for menneskerettigheter vid Universitetet i Oslo. Jag började i november 2009 inom forskningsprojektet Should states ratify human rights conventions?, som växte till MultiRights, finansierat av ERC (2011–16), vilket i sin tur växte till excellenscentret PluriCourts, som hade sin öppningskonferens strax före midsommar. Det har varit ett privilegium att få delta i dessa processer.
Jag upptäckte just att Statsvetenskaplig Tidskrift har lagt ut samtliga 114 årgångar i ett öppet nätarkiv. Det tillgängliggör en förträfflig källa till kunskap om svensk politik och statsvetenskap sedan före demokratins genombrott. Det enda man kan önska är lite mer metadata – abstracts, nyckelord, citeringsdata till exempel – som skulle göra arkivet lite enklare att leta runt i. Men överlag: Vilken kulturgärning!