Categories
Forsk mänskliga rättigheter Statsveteri

Europakonventionen och juristernas epistemiska mobilisering

Just nu skriver jag på en artikel om varför Sverige och Danmark beslöt sig för att inkorporera EKMR i början av 1990-talet. Där fokuserar jag på det politiska spelet: Hur Socialdemokratiet i Danmark och Moderaterna i Sverige intar rollen av normentreprenör. Men man skulle också kunna skriva historien ur juristprofessionernas perspektiv, för det tycks ha pågått en febril aktivitet bland nordiska domare, advokater, rättsvetare och statstjänstemän från ca 1987 och framåt.

I möten, konferenser, akademiska tidskrifter och dagspress debatterar juristerna EKMR:s ställning i de nationella rättsordningarna under 1980-talet. Så småningom når den här debatten fram till domstolarna, där de högsta instanserna i både Danmark och Sverige slår fast att EKMR kan användas som rättskälla. Politikerna tillsätter utredningar om inkorporering, som håller gemensamma överläggningar och koordinerar, så långt möjligt, nordiska approacher till inkoporering av EKMR. Besluten om inkorporering ligger förstås i sista hand hos parlament och regering, men juristernas epistemiska mobilisering bidrar till att sätta frågan på agendan och till att öka kunskapen både bland politiska och juridiska eliter och allmänheten om EKMR.

Det här påminner om vad Larry Helfer och Karen Alter beskrivit om hur en integrationsvänlig epistemisk gemenskap hjälpte till att förnya EG-rätten i början av 1960-talet genom att uppfinna doktrinerna om överhöghet och direkt effekt, vilket bidrog till att ta intregationsprocessen ur de politiska låsningarna. Den epistemiska gemenskapen bestod av domare, ämbetsmän, juridikprofessorer som möttes vid olika Europarättsmöten och sedan, under sina respektive hattar, utvecklade och försvarade de doktriner de hade uppfunnit.

“pro-integration activists wrested the subject of European law from traditional international law scholars, who believed that legal lacunae should be interpreted to preserve state discretion. Activists founded scholarly and practitioner associations that united pro-integration advocates and worked to educate the larger legal community about the ECJ’s view of European law. Pro-integration lawyers then used their positions as judges and court officials to identify test cases and facilitate preliminary references. Pro-integration activists also regularly met with ECJ judges, European Commission members, and pro-integration government officials at events organized by Euro-law associations. At these meetings, which often focused on key unresolved doctrinal issues, ECJ judges learned how different legal interpretations would be received by academics, judges, and officials in key government ministries, and these actors, in turn, encouraged ECJ judges to be bold.”

Alter KJ, Helfer LR. 2010. Nature or Nurture? Judicial Lawmaking in the European Court of Justice and the Andean Tribunal of Justice. Int Org. 64(04):563–92

Man skulle förstås också kunna beskriva det som ett rättskomplex som mobiliserar kollektivt, om än inte enstämmigt, för att utveckla lagen. I boken om The limits of the legal complex: Nordic lawyers and political liberalism (Feeley MM, Langford M, eds. 2021. Oxford University Press) drog vi slutsatsen att det sällan förekommer att nordiska juristprofessioner agerar som en kollektiv aktör för (eller emot) politisk liberalism – i alla fall inte med de handlingsrepertoarer rättskomplexteorin har utforskat tidigare, framför allt processföring i domstol.

Däremot har nordiska jurister varit desto flitigare att engagera sig kollektivt som profession inom utredningsväsendet. Det här exemplet är ju särskilt intressant eftersom det tycks tydligt att juristprofessionernas mobilisering i olika offentliga fora föregår både (a) de högsta domstolarnas ändring av praxis och doktrin, och (b) parlamentens beslut om att inkorporera EKMR. När domarna och politikerna väl kommer till skott är manegen redan krattad.

Här är de möten och seminarier jag stött på hittills (mestadels i Danmark och Sverige) där implementeringen av EKMR i nationell rätt diskuterats, i kronologisk ordning:

  1. 28:e Nordiska juristmötet i Köpenhamn, 1978. Torkel Opsahl, Helga Pedersen med flera.
  2. Konferens i Wien 1978, “om undervisning i information om menneskerettigheder. Resultatet af konferencen blev for nogle deltageres vedkommende udmøntet i et håb om dannelsen af et nordisk institut for menneskerettigheder, og der blev derfor dannet en nordisk samarbejdskomité.” Medverkande bl a Asbjørn Eide.
    Hansen, P.S. and Rehof, L.A. (eds) (1986) Det danske menneskerettigheds-projekt. København: Dansk Røde Kors.
  3. Seminarium om Europarådet och de mänskliga rättigheterna, Stockholm 17 oktober 1978, anordnat av Svenska nationalkommittén för kulturellt samarbete i Europa (rapporterat i SvJT 1979).
  4. Konferens om EKMR anordnad av svenska Advokatsamfundet, april 1980 (nämns i
    Petrén, G. (1981) ‘En sag for Menneskerettighedsdomstolen’, Svensk Juristtidning, pp. 27–29. Available at: https://svjt.se/svjt/1981/28 (Accessed: 8 December 2021).
    )
  5. Seminar 4 november 1980 om EKMR. Medverkande: Max Sørensen, Carl Aage Nørgaard, Niels Eilschou Holm, Jens Færkel. Inläggen publicerades i Nordisk Tidsskrift for International Ret 50:3-4.
  6. 1981 hålls nordiskt juridikstudentmöte. Föredrag av Torkel Opsahl, Laurids Mikkelsen, Asbjørn Eide, Hans Danelius, Allan Rosas med flera. Temat reflekteras sannolikt i titeln till konferensvolymen Menneskerettighetene i velferdssamfunnet. Foredrag fra XXII Nordiske Studentjuriststevne 1981. Universitetsforlaget, Oslo 1981. (Troligen samma som Jussens Venner 16:9-10.)
  7. Medborgaren och förvaltningen, nordiskt seminarium anordnat av Stiftelsen Rättsfonden 15-16 februari 1985 i Köpenhamn. Inlägg om rättsskydd och förvaltning av bl a Fredrik Sterzel, Asbjørn Jensen, Niels Eilschou Holm och Gustaf Petrén utgivna av Rättsfonden.
  8. Colloquium om lagar, rättigheter och EKMR, Svea Hovrätt, 29 mars 1983 (utgivet i Sundberg 1986)
  9. Konferens om egendomsskyddets problem i Sverige, anordnad av Svenska Arbetsgivareföreningen 12 oktober 1983. Deltagande av ett 80-tal experter och intresserade, inlägg av bl a Gunnar Heckscher, Nils Elvander, Agne Gustafsson, utgivna under samma titel av SAF Förlag 1985. De senare lär, enligt Brunfelter 1986 ha “sökt förringa värdet” av den skyddsmekanism mot politiska beslut som EKMR utgjorde, men Heckscher förordade ett par år senare inkorporering.
  10. Konferens om att etablera Dansk center for menneskerettigheder, 31 januari 1986. Medverkande var bl a juridikprofessor Hans Gammeltoft-Hansen; Ole Stig Andersen, generalsekreterare i Det Danske Advokatsamfund, Folketingets ombudsman Niels Eilschou Holm; Carl Aaage Nørgaard; representanter för udenrigsministeriet och justitsministeriet; representanter för frivilligorganisationer, Asbjørn Eide från PRIO och Göran Melander från RWI, m fl. Dokumenterat i skriften Det danske menneskerettigheds-projekt, 1986.
  11. Nordiskt seminarium om mänskliga rättigheter vid Raoul Wallenberginstitutet vid Lunds universitet, 23 april 1986. Medverkan av bl a Göran Melander, docent i folkrätt, Jacob Sundberg, Stockholms universitet, och utbildningsminister Lennart Bodström, enligt rapport i SvD 1986-04-24.
  12. Tal av Carl Aage Nørgaard vid Danske dommerforbunds årsmöte 3 Oktober, 1986 (Nørgaard, 1987).
  13. Seminarium vid rättsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet där Erik Fribergh från Europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter presenterar statistik (rapporteras i TT 1987-02-18). Medverkar gör även Hans Corell samt advokat Christer Arnewid och Dennis Töllborg, docent i rättsvetenskap, som båda har erfareneht av att företräda klagande inför konventionsorganen i Strasbourg. Töllborg gav senare ut inledningarna och diskussionen som boken Europaprocess – Sverige inför rätta i Europadomstolen (Liber 1989).
  14. De beskikkede advokaters generalforsamling, maj 1987 (Høyer 1988)
  15. Møde arrangert af de beskikkede advokater i København, maj 1987 (Høyer 1988)
  16. Seminar i forbindelse med Dansk Retspolitisk forenings generalforsamling, maj 1987 (Høyer 1988) – kanske samma möte som Retspolitisk forenings möte 2-3 maj 1987 ”Menneskerettigheder Undløse Kro, Undløse. Oplæg v/kandidatsstipendiat Lars Rehof og advokat Thomas Rørdam.” (ur Retspolitisk status: Dansk retspolitisk forening).
  17. 31:a Nordiska juristmötet i Helsingfors, 19–21 augusti 1987
  18. Konference afholdt af Det Danske Center for Menneskerettigheder, november 1987
  19. Seminar afholdt af Det Danske Center for Menneskerettigheder, november 1987 (the Fourth Nordic Human Rights Seminar, 13-15 november 1987)
  20. Fourth Copenhagen Conference on Human Rights, 28–29 oktober 1988, arrangerat av Hermod Lannung och Dansk center for menneskerettigheder.
  21. Seminar med det Danske Center for Menneskerettigheder, 29 november 1988. Inlägg av bl a Carl Aage Nørgaard, Hans Gammeltoft-Hansen och Asbjørn Jensen, samlade i en publikation utgiven 1990 av DCMR.
  22. 10:e Nordiska kriminalistmötet i Stockholm, 1989. Ett plenarämne var “de mänskliga rättigheternas betydelse för straffprocessen och straffverkställigheten”, med anföranden av førsteamanuensis Jan Helgesen, Norge, och professor Lars Nordskov Nielsen, Danmark (det senare tryckt i Nordisk tidsskrift for kriminalvidenskab 76:2, 1989)
  23. 18 maj 1989 hålls ett domarsymposium med anledning av Högsta domstolens 200-årsjubileum. Justitierådet Hans Danelius‘ föredrag Europadomstolen och den svenska rättsordningen publiceras senare i SvJT.
  24. 32:a Nordiska juristmötet i Reykjavik, augusti 1990.
  25. Seminarium till Gustaf Petréns minne 3 juni 1991, med medverkan av bl a Hans Corell, chef för UD:s rättsavdelning, som då såg inkorporering så småningom som ofrånkomlig (DN 5 juni 1991).
  26. 18. nord-nordiske juristmøte i Tromsø, 28.-10. juni 1991 – föredrag av Jacob W.F. Sundberg om Europakonventionen och straffprocessen i Sverige.
  27. Seminarium om EG-rätten i Stockholm tisdag 17 mars 1992, anordnat av “centrum för EG-rätt vid Umeå universitet i samarbete med Stockholmsinstitutet för mänskliga rättigheter”. Medverkande bl a Ulf Bernitz, Jesus Alcala och Krister Thelin (SvD 18 mars 1992)
  28. Rättsfondens seminarium, Stockholm 14 maj 1993.
  29. Seminarium inom Medborgarrättsrörelsen 15 september 1993, medverkan av bl a Elisabeth Palm, regeringsråd och domare i EDMR (enligt ledare i DN 1993-09-16).
  30. Juridisk Tidskrifts årliga sammankomst 12 oktober 1993, där Carl Lidbom höll föredraget “Lagstiftningsmaktens gränser”, som framför allt handlade om EKMR (DN 14 oktober 1993). Föredraget publicerades i JT nr 2 1993/94.
  31. Seminarium på tema “rättsstat och rättstrygghet” om kriminalpolitik och fri- och rättigheter hos Timbro, 1 februari 1994. Medverkande Krister Thelin, Carl Lidbom, Lars-Erik Lövdén (SvD 1994-02-02).

Ytterligare en serie tillfällen för juristprofessionen att diskutera EKMR erbjöds av Tävlingen om det Sporrong-Lönnrothska priset, en årlig nordisk rättegångstävling där juriststudenter tävlar om att driva ett fiktivt mål om EKMR mot en fiktiv stat (Kalmarunionen). Tävlingen initierades 1984 av juridikprofessor Jacob W. F. Sundberg. 1988 instiftade de nordiska advokatsamfunden Kalmarstiftelsen, med ändamål att “verka för större kännedom om de mänskliga rättigheterna” bland annat genom tävlingarna och i vars styrelse ingick flera domare i högsta instans och namnkunniga advokater.

Tävlingen syftade nog inte bara till att träna nästa generations jurister i EKMR-processrätt, utan förmodligen lika mycket till att nå etablerade elitjurister: Juryn utgjordes av nordiska domare från Europadomstolen och de högsta instanserna i de nordiska länderna och de tävlande lagen sponsrades och tränades av universitet och advokatbyråer.

Den 14 mars 1981 grundades också Nordiska föreningen för processrätt vid ett möte vid Köpenhamns universitet. Även om det första mötet inte lär ha handlat explicit om EKMR, enligt rapporten i SvJT, kan man väl förmoda att föreningens medlemmar – i huvudsak universitetslärare – också kan ha haft intresse i att diskutera dess inflytande på nordisk processrätt när de möttes drygt vart tredje år (1983 i Sverige, 1985 i Finland, 1988 i Norge, 1991 på Island, 1994 i Danmark). Förhoppningsvis finns föreningens möten under 1980-talet dokumenterade på något vis (från det tolfte mötet i Uppsala 2012 publicerades senare i SvJT fyra inlägg varav två – av Dag Victor och Jens Edvin A. Skoghøy – om just EKMR och nordiska domstolar).

Utöver dessa möten finns också andra tillfällen där juristprofessioner får tillfälle att utveckla sin syn på EKMR:s ställning i nationell rätt. Exempelvis utfrågar Konstitutionsutskottet i Sveriges riksdag lagrådets medlemmar 1986 om EKMR och svensk rätt (KU 1985/86:25).

Slutligen träffas också de offentliga utredningarna om inkorporering, som pågår parallelt en tid i början av 1990-talet, för gemensamma överläggningar. Dessa kommissioner kan förstås ockås ses som former för mobilisering av juridisk expertis, även om de var något olika sammansatta och hade olika missiv: Den danska utredningen hade större tonvikt på att representera olika ministerier. Den norska kommissionen innehöll mer akademisk juridisk kompetens, och hade ett bredare mandat att även se till andra MR-konventioner än EKMR . Den svenska, slutligen, var en brett sammansatt parlamentarisk kommission med representanter för de politiska partierna, och här var inkorporering av EKMR en av flera konstitutionella reformer att överväga (lagprövning, skyddet för äganderätten, föreningsfriheten).

  • Möte arrangerat av den danska utredningen 15 juni 1990, där även svenska, norska och finska ämbetsmän deltog (även Island var inbjudet). “På mødet redegjorde de enkelte landes repræsentanter for retsstillingen i deres respektive lande, og man drøftede mulighederne for fællesnordisk lovgivning.” ((Justitsministeriet. 1991. Den Europæiske menneskerettighedskonvention og dansk ret. 1220/1991, Statens informationstjeneste, København. s. 10))
  • Den norska utredningen arrangerade ett möte 25 januari 1991 för att diskutera olika juridiska problem i relation till inkorporering av MR-konventioner i nationell rätt. Även här deltog representanter från Sverige, Finland och Danmark.
  • Den svenska utredningen gjorde studiebesök i Helsingfors 10 juni 1992; i Strasbourg 27 oktober 1992 med överläggningar med representanter för EKmMR och EDMR; och i Bonn 28 oktober 1992.
  • Den svenska utredningens ordförande och sekreterare besökte Oslo 21 oktober 1992 och Köpenhamn 9 november 1992.

Tja, detta får nog bli ytterligare en artikel en vacker dag.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *