Categories
mänskliga rättigheter Statsveteri

CFP: Exporting Nordic goodness: Critical perspectives on the ‘humanitarian superpowers’

Here’s another opportunity to take a critical look at Nordic claims to foreign policy exceptionalism: Together with Sunniva Engh and Kristian Bjørkdahl, I’m convening a panel at the Development Research Conference in Gothenburg on 22–23 August 2018.

Categories
Forsk mänskliga rättigheter Statsveteri

Mer om mervärdet i ett folkrättsligt skydd för mänskliga rättigheter

Sedan 1945 har både folkrätten och författningsrätten allt mer kommit att reglera staters interna förhållanden. Men om nu nationella rättighetskataloger och internationella MR-avtal utför samma funktion – att skydda fundamentala rättigheter och begränsa vad regeringar kan göra mot sina befolkningar – varför behöver vi båda systemen?

Categories
mänskliga rättigheter Statsveteri

Vad är mervärdet av ett folkrättsligt skydd för mänskliga rättigheter?

Varför ska vi ha ett folkrättsligt system av internationella mänskliga rättigheter, om deras implementering ändå huvudsakligen sker, om alls, genom politik inom staterna? Och givet att demokratiska staters författningar listar rättigheter som ofta överlappar med dem som återfinns i internationella traktater, vad är mervärdet av det internationella rättighetsskyddet? Det är en intressant fråga.

Categories
mänskliga rättigheter Politik

Att planera för det värsta

En liten fundering så här dagen efter: Ponera att SD efter valet 2018 eller 2022 sitter i regering och inleder en orbanisering av Sverige. Hur skulle vi i dag kunna förbereda oss för det scenariot för att minimera skadeverkningarna?

Categories
mänskliga rättigheter Statsveteri

Nordiska klagomål till Strasbourg

Hur står sig idén om nordisk exceptionalism om vi ser till individuella klagomål under Europakonventionen för mänskliga rättigheter? Nog utmärker sig de nordiska staterna – men inte alltid för att deras medborgare finner mindre anledning att klaga till Strasbourg än andra västeuropéer. För Sverige, Finland och Island är det snarare tvärtom.
De tre skandinaviska staterna och Island var tidiga med att acceptera den individuella besvärsrätten under Europakonventionen, även om det dröjde till mitten av 1960-talet innan Sverige och Norge accepterade domstolens jurisdiktion. Besvärsrätten ger enskilda personer, organisationer och grupper rätt att klaga till Europakonventionens organ om de upplever att staten inte har respekterat deras rättigheter såsom konventionen och dess tilläggsprotokoll fastslår dem.