Över lunch i kantinen diskuterade vi ett gäng principer som vi skulle kunna kalla ‘det beror på’-principer. Vad de har gemensant är att de ser ut som principer, och tycks ha ett innehåll som skulle kunna vägleda politisk handling, men i själva verket är de tomma, innehållslösa. Det bästa svar de kan ge på frågan “Vad bör vi göra?” är “Det beror på.”
Idén om internationella mänskliga rättigheter har en historia. Och då menar jag inte den ärorika historia vi skriver tillbaka till Moses stentavlor, Cyrus cylinder och ahimsa, eller till naturrätten, franska revolutionen och kampen mot slaveriet, utan en betydligt kortare historia.
Borde inte det välordnade samhället ge liberaler rysningar? Jag läste om Karl Poppers gamla klassiker The open society and its enemies för att kika på en alternativ, för-rawlsk idé om det goda, liberala samhället. ((Popper, Karl. The open society and its enemies. London: Routledge, 2002. Routledge Classics utgåva har dock en alldeles för hård limbunden rygg, så att boken vägrar ligga uppslagen. Det försvårar läsningen-skrivningen. Lustigt nog har A theory of justice perfekt tjocklek för att kilas in mot datorskärmen och tvinga upp The open society.))
Erik Jennische har slagit ned sina bopålar i Brasilia och bygger ut sitt bloggimperium (som inkluderar Eriks arkiv och Att dricka liberalt) med Erikjennische.com. Räkna med mycket spännande därifrån framöver.
När jag läste min grundutbildning i statsvetenskap på 1990-talet kämpade man i uppförsbacke och motvind om man ville syssla med politisk teori. Var det ens egentligen statsvetenskap, att försöka besvara normativa frågor om demokrati, rättvisa eller nytta? Och vad var egentligen nyttan med politisk teori? Arvet från Tingstens idéanalys, positivismens framfart i samhällsvetenskaperna och provinsiella revirstrider kan förmodligen anföras som förklaringar till att den politiska teorin var satt på undantag.