Litteraturtips i normativ metod

Vilka metoder använder vi när vi gör normativ politisk teori? En kollega frågade om litteraturtips till en metodkurs, vilket genererade följande förslag i en givande mejlväxling.

Och vi ber på förhand om ursäkt för en gräsligt gubbtung lista: Kommentarsfältet är öppet för tips som kan bättra på könsbalansen!

  • En bra lärobok är David Leopold & Marc Stears (red.) Political theory: Methods and approaches (Oxford University Press 2008). Som grundböcker på svenska finns Ludvig Beckmans Grundbok i idéanalys: De kritiska studiet av politiska texter och idéer (Santérus 2005), som innehåller ett kapitel om idékritik, och Björn Baderstens Normativ metod: Att studera det önskvärda (Studentlitteratur 2006).
  • Många politiska filosofer och teoretiker utgår från reflektiv jämvikt, en metod som går ut på att eftersträva koherens mellan moraliska intuitioner, rättviseprinciper och teoretiska överväganden, där målet är att reducera motstridigheten mellan olika slags uppfattningar vi hyser i normativa spörsmål.
  • Somliga ifrågasätter om reflektivt ekvilibrium verkligen är en metod — och om folk faktiskt tillämpar den så systematiskt som de påstår. En innehållsanalys av artiklar som säger sig använda ’reflektivt ekvilibrium’ drar slutsatsen att det är lite si och så med just metoden för att inkorporera empirisk kunskap:
  • En variant på temat är den pragmatiska jämvikt Archon Fung föreslagit som en metod för att analysera demokratimodeller. Dels bygger den inte på den lite problematiska idén om moraliska intuitioner, dels bygger den explicit in institutionella förslag och empiriska konsekvenser i analysen, dvs försöker integrera empirisk statsvetenskap i den normativa analysen. Borde vara tillämpbart bortom demokratimodeller:
  • En besläktad debatt under senare år handlar om relationen mellan ideal och icke-ideal teori — en metoddebatt så till vida att den handlar om hur vi bör göra normativ politisk teori. I vilken mån bör man, till exempel, ta hänsyn till fakta, kontext, kostnader och mänsklig felbarhet när man tillämpar principer utformade i ideal teori, där allas följer principerna och vet att andra gör detsamma, efter förhållanden så icke-ideala som våra här och nu? Och behöver vi egentligen alls ideal teori för att kunna säga något om vad vi bör göra?
  • Ytterligare en närliggande debatt handlar om realiserbarhet: Skulle de ideal, som en normativ analys resulterar i, kunna förverkligas? Här delar vi gärna upp realiserbarhet i görlighet (feasibility) och stabilitet: Görlighet handlar om huvurida vi skulle kunna förverkliga idealet, medan stabilitet handlar om huruvida ett normativt ideal, om det förverkligades, skulle kunna få individer att handla så att idealet upprätthålls. Medan till exempel Kant talar om statskonstens problem som den enkla frågan att skapa institutioner som skulle få till och med ett folk av djävlar att eftersträva det gemensamma bästa, om bara de hade förnuft, fiskar till exempel Rawls efter mer än ett sådant modus vivendi: En rättvis ordning ska ingjuta i medborgaren en motivation att handla utifrån rättviseprinciperna (stabilitet av rätt skäl).
  • Annorlunda uttryckt, hur realistisk bör man vara när man gör normativ politisk teori? Vi har tidigare skrivit en del om de politiska realisterna som definierar sig i opposition till vad de menar är en dominerande politisk moralism. Just för att de stretar på i misshällighetens motvind bjuder de ibland på upplysande reflektioner över olika metoder eller stilar för att göra politisk teori, även om den politiska realismen inte erbjuder mycket till positivt forskningsprogram i sig:
    • Geuss, Raymond. 2008. Philosophy and real politics. Princeton: Princeton University Press.
    • Waldron, Jeremy. 2001. Law and disagreement. Oxford: Oxford University Press.
    • Williams, Bernard. 2008. In the beginning was the deed: Realism and moralism in political argument. Princeton: Princeton University Press.
  • Slutligen handlar också debatten om den politiska teorins existensberättigande som statsvetenskaplig delgren i någon mån om vad som skiljer bra från dålig politisk teori.

Bättre förslag?

2 thoughts on “Litteraturtips i normativ metod

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *