I dag skriver företrädare för tolv svenska valkanslier i DN och uppmanar kommittén för översyn av valsedelssystemet att lämna förslag om att införa någon form av enhetsvalsedel. Jag kan bara instämma.
Valhemligheten är ju en gammal kär käpphäst.
På valdagen 2014 skrev två kollegor och jag på DN Debatt och föreslog tre sätt att förbättra valhemligheten: Avskärmade valsedlar, enhetsvalsedlar och valsedelsskrivare.
Jag fick upp ögonen för frågan efter att jag röstat i de norska lokalvalen 2013 och förtidsröstat i det svenska riksdagsvalet på ambassaden i Oslo 2014. Omsorgen om röstningshemligheten i det norska systemet stod i bjärt kontrast till ambassadens obrydda kaos. Bidrog gjorde också samtal med kolleger och vänner som bedrev valövervakning runt om i världen, inklusive Sverige.
Två år senare var en regeringens utredare i färd med att föreslå att Sverige skulle införa röstningsbås av norsk modell, där valsedlarna finns inne i båset istället för på ett bord i vallokalen.
Jag följde då upp med en debattartikel i DN, där jag påtalade att förslaget skulle ha löst de mest graverande problemen med valhemligheten – men inte andra problem inbyggda i det svenska valsedelssystemet: Det skulle inte göra något åt det enorma svinnet – där det i varje val trycks hundratals miljoner fler valsedlar än som ska avges och räknas. Och systemet tillgodoser inte principen om demokratisk jämlikhet eftersom väljarna inte ges likvärdig möjlighet att rösta på både parti och person.
Ett resultat av den reformvändan blev i varje fall att väljarna numera får plocka valsedlar bakom en skärm istället för inför öppen ridå – ett steg framåt, men otillräckligt.
Så vad är alternativen? Så här skrev jag då:
Om vi istället ser till våra grannländer finns där valsedelssystem som både säkrar valhemligheten och som undgår flera problem med det svenska systemet. Danmark har enhetsvalsedlar, där samtliga partier och kandidater finns på en förtryckt valsedel. I Finland finns informationen om partiernas kandidater anslagen inne i valbåset, så att väljaren bara behöver notera en siffra på sin valsedel. I Litauen, som nyligen gick till val, kryssar väljaren för ett parti på valsedeln och skriver därefter upp numret för de kandidater hen vill personrösta på.
Det finns alltså enkla och beprövade lösningar på samtliga de problem som det svenska valsedelssystemet skapar. Förhoppningsvis blir de nu verklighet.
Här några tidigare inlägg om rösthemligheten och det svenska valsedelssystemet: