Juni-numret av Axess (nr 5, 2012) innehöll en dossier om mänskliga och medborgerliga rättigheter. Tillsammans med kollegan Malcolm Langford har jag bidragit med en essä om de nordiska ländernas ambivalens gentemot mänskliga rättigheter. Artikeln knyter samman trådar om den nordiska MR-paradoxen som vi tidigare har dragit ut här på Mothugg.
Tag: mänskliga rättigheter
Som nyligen förebådats här på Mothugg: Tillsammans med min kollega Malcolm Langford arrangerar jag i höst en workshop om de nordiska ländernas ambivalens inför mänskliga rättigheter. Workshopen vänder sig till forskare i statsvetenskap, internationella relationer, rättsvetenskap, sociologi, historia och liknande discipliner. Första sessionen äger rum i Oslo 29-30 augusti 2012 och alla övriga upplysningar du söker finns här. Deadline för abstracts: 20 juni 2012.
Sprid gärna informationen vidare till vemhelst som kan tänkas intresserad!
Precis som Charles Beitz tycks Seyla Benhabib ha en skev bild av hur den internationella MR-regimen ser ut och funkar, åtminstone som hon beskriver den i Another Cosmopolitanism (Oxford UP, 2006).
I torsdags presenterade jag en uppsats (pdf av presentationen) vid GU:s seminarium i praktisk filosofi och politisk teori. Uppsatsen syftar till att korsbefrukta normativ, kosmopolitisk teori om legitimitet i global governance-institutioner med positiv, liberal teori om internationella MR-institutioner. Texten ska ingå i en kommande volym om internationella MR-institutioners legitimitet och jag fick en hel del matnyttiga kommentarer vid seminariet.
I ett tidigare inlägg beskrev vi de nordiska ländernas MR-ambivalens som motsägelsefulla beteenden på MR-politikens olika domäner. Å ena sidan: de nordiska länderna (a) lyckas de facto förverkliga mänskliga rättigheter bättre än många andra länder i världen och (b) för en offensiv utrikespolitik för att främja mänskliga rättigheter (exempelvis i multilaterala organisationer och i bilateralt utvecklingsbistånd). Å andra sidan (c) uppvisar de en motvilja mot att låta internationella MR-normer påverka deras inrikespolitik, som vi exemplifierade med vissa kontroversiella konventioner och tilläggsprotokoll.