Ny artikel om konsensusparadoxen

Nu har Political Studies lagt ut en early view av vår artikel om konsensusparadoxen i deliberativdemokratisk teori. I artikeln demonstrerar min medförfattare Henrik Friberg-Fernros och jag en motsättning mellan två centrala poänger i teorier om samtalsdemokratin.

Å ena sidan sägs en mångfald av perspektiv och åsikter leda till bättre beslut; å andra sidan ska den deliberativa processen idealt sett leda fram till samförstånd. Men om deliberation i mångfald leder till bättre beslut, torde deliberation i samförstånd leda till sämre beslut.

Artikeln målar upp denna spänning i teorier om deliberativ demokrati, och vi visar också på tre psykologiska mekanismer som kan förklara varför konsensus kan tänkas leda till sämre beslut: Efter en överenskommelse slutar deltagarna utveckla nya argument, glömmer befintliga argument och deras rädsla för att avvika från vad de uppfattar som den social normen främjar konformism.

Tidigare forskning har framför allt studerat hur konsensus som mål eller beslutsregel påverkar den deliberation som föregår ett beslut. Här vänder vi på sekvensen och föreslår istället att undersöka hur ett tidigare konsensus påverkar kvaliteten på senare deliberativa beslut. Vi skisserar två typer av empiriska undersökningar – parlamentariska debatter och experiment i smågrupper – för att undersöka hur konsensus påverkar deliberationens kvalitet, det vill säga beslutens rationalitet.

Artikeln utgör den teoretiska grunden för forskningsprojektet The consensus paradox, finansierat av Norges Forskningsråd, som jag leder tillsammans med Henrik Friberg-Fernros (Göteborgs universitet). Dessvärre är artikeln inte fritt tillgänglig (ännu), men jag mejlar gärna en pdf till vemhelst som kan tänkas vilja läsa (väldigt tidig pre-print version).

One thought on “Ny artikel om konsensusparadoxen

  1. Pingback: Kan man mäta kvaliteten i demokratiska beslut? | Mothugg

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *