Den rena dukens politik
En annan intressant sak i Karl Poppers gamla fetdiss av den platonska utopismen är att han kopplar samman dess kompromisslösa radikalism med dess esteticism. Läs mer →
En annan intressant sak i Karl Poppers gamla fetdiss av den platonska utopismen är att han kopplar samman dess kompromisslösa radikalism med dess esteticism. Läs mer →
Över lunch i kantinen diskuterade vi ett gäng principer som vi skulle kunna kalla ’det beror på’-principer. Vad de har gemensant är att de ser ut som principer, och tycks ha ett innehåll som skulle kunna vägleda politisk handling, men i själva verket är de tomma, innehållslösa. Det bästa svar de kan ge på frågan ”Vad bör vi göra?” är ”Det beror på.” Läs mer →

Det rawlska paradigmet förutsätter att vi formulerar rättviseprinciper för ett idealt samhälle och sedan tillämpar dessa principer för vårt icke-ideala samhälle här och nu. De rawlske menar att vi måste ha ett sådant idealt samhälle för ögonen, även om vi kanske aldrig kommer att uppnå det, för att våra krav på förändring här och nu ska ha ett mål och en riktning. Så vad är det för ett samhälle? Läs mer →
Våren har kommit till Tigerstaden och vi fortsätter utläggningen om det realistiska alternativet till den dominerande moralismen i samtida politisk filosofi. Läs mer →
Det är mycket Amartya Sen just nu. På måndag 15 mars kl 18:30 GMT (19:30 CET) håller han en föreläsning för brittiska tankesmedjan Demos, som lajvstrimar den i HD-format och låter den som vill göra samma sak på egen webbplats. Läs mer →
Vi jobbar vidare med realismen som utmanare till det rawlska paradigmet. Realisterna är en brokig skara, som nog skulle motsätta sig att slemmas ihop på det här sättet, liksom långtifrån alla anhängare av det rawlska projektet skulle vilja kalla sig rawlsianer. Men även realisterna binds samman av slående familjelikhet. Läs mer →
Har någon hunnit utropa ”the realist turn” i politisk filosofi? Tiden tycks mogen för ett paradigmskifte. Läs mer →
Nu i oktober ger jag en grundkurs i politisk filosofi och som alltid bygger läroplaner, läroböcker och antologier på en västerländsk tradition av grumpy old farts från Platon till Rawls. Men vilka utomeuropeiska klassiker borde in? Läs mer →